Skillnad på knott och svidknott: utseende, bett och säsong

Knott och svidknott förväxlas ofta trots att de tillhör helt skilda insektfamiljer och orsakar olika typer av bettproblem. Svidknott (Ceratopogonidae) är mikroskopiskt små – ner till 0,6 millimeter – och kan passera rakt igenom vanliga myggnät, vilket gör dem till sommarens troligen mest underskattade plågoandar i Sverige.

Drygt 50 svidknott-arter i Sverige · Ceratopogonidae · Ca 4000 arter globalt · Ägg i fuktig mark · Lockas av kroppsvärme och utandningsluft

Vad är svidknott?

Svidknott (Ceratopogonidae) är en insektfamilj inom underordningen myggor och tillhör alltså samma taxonomiska grupp som vanliga stickmyggor, men de utgör en egen familj. Svidknott hör inte till Simuliidae (som är knottens familj) – det är en vanlig missuppfattning som skapar förvirring när man försöker förstå skillnaden på knott och svidknott.

Svidknott utvecklas i fuktig jord och kan lägga sina ägg i fuktig mark, till skillnad från vanliga myggor som lägger ägg direkt i vatten. I Sverige finns drygt 50 arter av svidknott, och globalt uppgår antalet till ungefär 4000 arter enligt Utsidan. Jämför med stickmyggorna där det finns 51 arter i Sverige och över 3500 globalt enligt Myggfri.nu.

”En skillnad mellan vanliga stickmyggor och svidknott är att svidknotten lägger sina ägg i fuktig mark.”

Familj och arter

Familjen Ceratopogonidae omfattar flera underfamiljer där Culicoides är den viktigaste för människor och djur. Dessa arter är specialiserade på blodsugning och har utvecklat effektiva metoder för att lokalisera och angripa värdar. De skiljer sig markant från knott (Simuliidae) både морфологически och beteendemässigt.

Utbredning i Sverige

Svidknott förekommer över hela Sverige och är särskilt aktiva under sommarhalvåret. Svidknott kläcks från slutet av april i landets södra delar och kan ske så sent som i juli norr om polcirkeln enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Till skillnad från knott som koncentreras till rinnande vattendrag finns svidknott överallt där det finns fuktig mark, mossa eller murket trä.

Hur ser svidknott ut?

Svidknott är betydligt mindre och smalare än knott. Vanlig storlek är omkring 2 millimeter, men en del arter kan vara så små som 0,6 millimeter – vilket gör att de kan passera rakt igenom vanliga myggnät utan hinder enligt Land. Detta är en av de mest slående skillnaderna mellan knott och svidknott.

Knott är större, vanligtvis mellan 1 och 5 millimeter långa, med robusta och puckliga kroppar, korta ben och antenner samt breda vingar som viker över kroppen när de inte flyger enligt Myggjävlar. Svidknott kan identifieras på tre streck på vingarna – en karakteristisk skillnad från vanliga knott enligt Myggfri.nu.

”Svidknott är som knott fast mycket mindre.”

Utseendejämförelse med knott

Den visuella skillnaden mellan knott och svidknott är dramatisk. Knott har en kompakt, nästan kulliknande kroppsbyggnad medan svidknott är långsträckta och närmast myggliknande, om än mycket mindre. Vingarnas struktur skiljer sig också – knott har breda vingar medan svidknott uppvisar de karakteristiska tre strecken.

Båda är dock blodsugande och endast honorna ägnar sig åt blodsugning. Hanarna livnär sig på nektar och är ofarliga för människor och djur enligt Myggjävlar. Det är alltså endast honor som orsakar de besvärliga betten.

Svidknott och knott – bett och reaktioner

Svidknott saknar snabel och biter sig istället genom skinnet för att komma åt blodet enligt Myggfri.nu. Knott har ett mer konventionellt sticksystem. Reaktionerna skiljer sig markant:

• Svidknott: Stick gör ont och ger upphov till vätskefyllda blåsor som orsakar en klåda som kan pågå i flera dagar enligt SVT.
• Knott: Bett kan vara smärtsamma och orsaka klåda, svullnad och ibland allergiska reaktioner enligt Myggjävlar.

Båda är tysta – varken knott eller svidknott hörs när de kommer. Särskilt svidknott är irriterande då de är så små att de kan krypa in i hårbotten för att suga blod enligt Anticimex.

Vad är skillnaden mellan knott och svidknott?

Den mest grundläggande skillnaden är att knott tillhör familjen Simuliidae medan svidknott tillhör Ceratopogonidae – två helt olika familjer av blodsugande tvåvingar. Trots att båda ofta kallas för ”knott” i vardagligt tal är de biologiskt och morfologiskt distinkta.

Svidknott fungerar på samma sätt som mygg och större knott – de lockas av kroppsvärme och utandningsluft enligt Land. Svidknott lockas särskilt av mjölksyra som utsöndras när vi anstränger oss fysiskt och svettas. Knott kan upptäcka sina värdar genom att känna av koldioxid, värme och lukt.

Beteende och jaktmönster

Svidknott är tidsinställda och kommer bara en viss tid på dygnet, vilket kan göra dem särskilt svåra att undvika om man råkar vistas i deras favoritmiljöer under aktiva timmar enligt Land. De är också mycket snabba på att stickas så att de hinner innan vi viftar bort dem.

Svidknott flyger lite högre än vanliga knott och lockas av mjölksyra och oktenol. Vissa svidknott hoppar till och med på myggan som just bitit och tjuvar blodet därifrån istället för att bita själva enligt Land. Svidknott är kända för att även bita inomhus, medan det är oklart om knott gör det.

”Svidknott (Ceratopogonidae) är en familj i underordningen myggor.”

Svidknott aktiva under sommaren och är särskilt besvärliga under varma dagar när fuktighet och värme samverkar. De kan skapa allvarliga problem för både människor och djur under perioder med hög aktivitet. Knott är vanliga kring rinnande vatten och kan förekomma i stora mängder vid åar och älvar.

Skillnader i bett och hälsoeffekter

Svidknott kan sprida sjukdomar som blåtunga och schmallenbergvirus till tamdjur enligt SVA