När du står inför att välja kurser på gymnasiet eller funderar på att komplettera dina betyg på komvux, dyker idrott och hälsa 1 ofta upp. Kursen omfattar 100 poäng och är en gymnasiegemensam kurs enligt Skolverkets kursplan. Här får du en praktisk genomgång av vad kursen innehåller, vilka betygskriterier som gäller och vilka vägar som finns – oavsett om du läser på gymnasiet eller som vuxen.

Senaste artiklar
Relaterat

Kurskod: IDRIDR01 ·
Poäng: 100 poäng ·
Nivå: 1 ·
Gällande läroplaner: Gy11 och GY25 ·
Typ av kurs: Gymnasiegemensam

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
  • Exakt hur GY25 kommer att påverka bedömningskriterierna i praktiken (Skolverket)
  • Hur många elever som läser kursen på komvux idag – ingen offentlig statistik (Skolverket)
3Tidlinjesignal
  • Gy11 gäller från 2011, GY25 införs från 2025 (Skolverket om tidplan)
  • Kursplanen är stabil – ingen större förändring planerad för 2025 (Skolverket om tidplan)
4Vad händer härnäst
  • GY25 kan medföra uppdaterade skrivningar i betygskriterier (Skolverket om GY25)
  • Prövning för betyg blir allt vanligare på komvux (Skolverket om GY25)
Kursfakta Värde
Kurskod IDRIDR01
Poäng 100
Nivå 1
Gäller fr.o.m. Gy11 och GY25
Ämne Idrott och hälsa
Typ av kurs Gymnasiegemensam

Mönstret i tabellen ovan bekräftar att kurskod och poäng är identiska oavsett läroplan.

Vad gör man i idrott och hälsa 1?

Motions- och idrottsaktiviteter

  • Kursen omfattar en bredd av motions- och idrottsaktiviteter enligt Skolverkets ämnesplan – exempelvis lagsporter, individuell träning, dans, friluftsliv och rekreation.
  • Eleverna får prova på olika träningsformer som styrketräning, konditionsträning och rörlighet.

Kroppslig förmåga och hälsa

  • Undervisningen syftar till att utveckla kroppslig förmåga genom regelbunden fysisk aktivitet (Skolverket ämnesplan).
  • Eleverna lär sig principer för träning och hur kroppen reagerar på fysisk ansträngning.

Livsstilens betydelse

  • Sambandet mellan livsstil, hälsa och prestation är ett centralt tema, enligt Skolverkets kursplan.
  • Kursen tar upp kost, sömn, stresshantering och dess påverkan på idrottsprestation och välmående.
Vad detta betyder

Idrott och hälsa 1 är inte bara en praktisk idrottskurs – den ger dig verktyg att förstå och styra din egen hälsa på lång sikt. För elever på gymnasiet innebär det en grund som kan användas i alla framtida tränings- och hälsosammanhang.

Slutsats: Kursen är en bred orientering i fysisk aktivitet och hälsa. För gymnasieeleven innebär det en förberedelse för ett aktivt liv, oavsett om du siktar på elitidrott eller bara vill må bra.

Kan man läsa idrott och hälsa 1 på komvux?

Vem kan läsa på komvux?

Skillnader mot gymnasiet

  • Idrott och hälsa 1 finns som komvux-kurs, men enligt Skolverkets regler om komvuxexamen får betyg på ämnet idrott och hälsa nivå 1 inte ingå i examen från komvux på gymnasial nivå.
  • Det innebär att kursen kan läsas men betyget räknas inte in i examenspoängen – något som många kursdeltagare kan missa.

Ansökningsprocessen

  • Ansökan görs via kommunens vuxenutbildning, ofta online. Umeå kommun beskriver sin process på Umeå kommuns webbplats.
  • Du behöver visa tidigare betyg och ansöker om en studieplats eller prövning.

Konsekvensen: om du läser på komvux och siktar på examen, väger kursen inte in i poängen – en kritisk skillnad mot gymnasiet.

Varning

Glöm inte att kontrollera om idrott och hälsa 1 verkligen behövs för din examen. Eftersom betyget inte räknas in i komvuxexamen kan du riskera att lägga tid på en kurs som inte för dig närmare målet.

Slutsats: Ja, du kan läsa kursen på komvux, men betyget får inte ingå i examen. För komvuxstudenten innebär detta att kursen fungerar som fördjupning eller personlig utveckling, inte som obligatorisk poäng.

Hur länge läser man idrott och hälsa 1?

Kursens omfattning i tid

  • Kursen är på 100 poäng, vilket enligt Skolverkets riktlinjer motsvarar cirka 50–100 timmars undervisning.
  • På gymnasiet läses den oftast under ett läsår, fördelat på en eller två lektioner i veckan.

Studietakt på komvux

  • På komvux kan studietakten variera – från intensivkurs på några veckor till utspritt över en termin.
  • Distansstudier förekommer men kräver praktiska moment som måste genomföras på plats.

Schemats upplägg

  • Undervisningen är schemalagd och kan innebära både teoretiska lektioner och praktiska pass i idrottshall eller utomhus.
  • Vanligtvis har man lektioner 2–3 gånger i veckan på gymnasiet.

För dig som planerar din tid innebär 100 poäng ungefär en sjättedel av ett heltidsläsår – en resurs som kräver planering.

Planera din tid

Det är lätt att underskatta tidsåtgången. 100 poäng motsvarar ungefär en sjättedel av ett läsår på heltid. Se till att schemalägga träning och repetition för att klara praktiska och teoretiska delar.

Kan man göra prövning i idrott och hälsa 1?

Vad är en prövning?

  • En prövning är en bedömning av dina kunskaper i förhållande till betygskriterierna, enligt Skolverkets definition.
  • Du får ett betyg utan att gå kursen – lämpligt om du redan har kunskaper eller vill höja ett betyg.

Så här går prövningen till

  • Enligt Umeå kommun (lokal prövningsenhet) omfattar prövningen hela ämnet – både praktiska och teoretiska moment.
  • Praktiska delar kan vara träning, spel, dans, rekreation och motion, medan teoretiska delar testar kunskaper om träningslära och hälsa.

Kostnader och anmälan

  • Anmälan görs via komvux eller prövningsenhet i din kommun. Vissa kommuner tar ut en avgift för prövningen.
  • Du ansöker själv och bokar tid för bedömning.

För dig som redan besitter kunskaperna innebär prövning en genväg till betyg – men det praktiska momentet kräver noggrann förberedelse.

Slutsats: Prövning är ett smidigt sätt att få betyg i idrott och hälsa 1 om du redan har kunskaperna. För den som väljer prövning krävs förberedelse – ta reda på vad som specifikt testas hos din prövningsenhet.

Vilka betygskriterier gäller för idrott och hälsa 1?

Centralt innehåll och mål

  • Betygskriterierna baseras på Skolverkets kursplan för Idrott och hälsa (Skolverkets ämnesinformation).
  • Centralt innehåll omfattar motion, idrott, friluftsliv, kroppslig förmåga och livsstilens betydelse för hälsa.

Betygsstegen A–E

  • För betyg E krävs grundläggande kunskaper i det centrala innehållet, vilket innebär att eleven kan delta i olika aktiviteter och redogöra för samband mellan träning och hälsa.
  • Högre betyg (C och A) kräver mer nyanserade resonemang och bättre tekniska färdigheter.

Skillnader mellan Gy11 och GY25

En jämförelse mellan de två läroplanerna visar både likheter och förändringar:

Aspekt Gy11 (gällande) GY25 (införs 2025)
Centralt innehåll Motions-, idrotts- och friluftsaktiviteter, träningslära, livsstil (Skolverket) Ökad vikt vid hållbarhet och psykisk hälsa (förväntat)
Betygskriterier Kunskapskrav för A–E med specifika formuleringar (Skolverket) Uppdaterade skrivningar, tydligare koppling till digitala verktyg
Examination Praktiska och teoretiska moment (Skolverket) Möjligen fler bedömningsformer, digital portfolio

Det mönster som framträder är att GY25 moderniserar kursen men behåller kärnan i fysisk aktivitet och hälsa. För dig som läser idag gäller Gy11 – men om du planerar att läsa efter 2025 bör du hålla koll på uppdateringar.

Vad detta innebär

Betygskriterierna är tydligt kopplade till aktivt deltagande och förståelse för hälsa. För att nå högre betyg krävs att du kan analysera och reflektera över din egen träning och livsstil – inte bara delta.

”Idrott och hälsa 1 syftar till att eleverna utvecklar kunskaper om hur kroppen fungerar i arbete och hur fysisk aktivitet, livsstil och hälsa påverkar varandra.”

– Skolverket (kursplan för idrott och hälsa)

”För lärarstudenter är kursen Idrott och hälsa 1 (30 hp) en grund för att förstå ämnets didaktik och bedömning.”

– Umeå universitet (kursbeskrivning för idrott och hälsa 1)

Sammanfattningsvis är idrott och hälsa 1 en kurs som ger dig breda kunskaper i fysisk aktivitet och hälsa – oavsett om du läser på gymnasiet, komvux eller genom prövning. Det viktigaste att komma ihåg är att kursen inte räknas in i komvuxexamen, så väg noga om du behöver den för dina specifika mål. För dig som studerar på gymnasiet är den däremot en obligatorisk och nyttig pusselbit för en god hälsa.

Slutsats: Kursen är en av de mest konkreta och praktiska du kan ta – du lär dig något du kan använda resten av livet. För gymnasieelever innebär det att delta aktivt och reflektera över din träning. För komvuxstudenter innebär det att överväga om prövning är ett smartare alternativ än hela kursen, eftersom betyget inte påverkar din examen.
Fler källor

gy25.se, regeringen.se, fragasyv.se, skolverket.se, reddit.com, fragasyv.se, skolverket.se

Vanliga frågor

Är idrott och hälsa 1 obligatorisk på gymnasiet?

Ja, kursen är gymnasiegemensam och ingår i de flesta nationella program. Enligt Skolverket måste du ha godkänt betyg för att få ut en gymnasieexamen.

Kan man läsa idrott och hälsa 1 på distans?

Vissa komvuxanordnare erbjuder distans, men de praktiska momenten kräver närvaro. Kontakta din kommun för att se vad som gäller.

Vad krävs för att bli godkänd i idrott och hälsa 1?

Du behöver visa grundläggande kunskaper enligt betygskriterierna – delta i aktiviteter och kunna redogöra för samband mellan träning, livsstil och hälsa (Skolverket).

Hur ofta har man lektioner i idrott och hälsa 1?

På gymnasiet oftast 2–3 gånger i veckan under ett läsår. På komvux varierar takten.

Vad är skillnaden mellan idrott och hälsa 1 och 2?

Idrott och hälsa 2 är en fördjupningskurs med högre kunskapskrav och fler specialiserade moment. Idrott och hälsa 1 är grundkursen.

Kan man läsa idrott och hälsa 1 om man har ett funktionshinder?

Ja, skolan ska anpassa undervisningen efter dina förutsättningar. Kontakta din rektor eller studie- och yrkesvägledare för att diskutera anpassningar.

Hur påverkar frånvaro betyget i idrott och hälsa 1?

Frånvaro kan påverka din möjlighet att nå betygskriterierna, eftersom många moment bygger på aktivt deltagande. Prata med din lärare om du har hög frånvaro.

Relaterad läsning: Pia Sundhage – länder hon tränat, meriter och nuvarande roll · Turkiets herrlandslag i fotboll – fakta, historia och VM 2026